Vanliga idrottsskador

De flesta människor har någon gång under sitt liv fått ont i en muskel eller led till följd av fysisk aktivitet. Uttryck som ”träningsvärk” används ofta vid dessa typer av besvär och betyder egentligen att kroppen blivit utsatt för fysisk överansträngning. Besvären brukar för försvinna efter några dagar men för vissa håller skadorna i sig och skapar stora problem i vardagen.

Idrottsskador kan drabba olika delar av kroppen och visa sig som värk, stelhet, minskad rörlighet, med mera. Några av de vanligaste skadorna är så kallad ”tennisarmbåge”, ländryggsbesvär, stelhet i nacken och stukning av foten. Även barn kan få idrottsskador till följd av överansträngd fysisk aktivitet.

4434346-human-joints-concept

Förebygga

Oavsett om du bara motionerar till vardags eller är elitidrottare, gäller vissa generella riskfaktorer som bör beaktas innan utövande av fysisk aktivitet. Felaktig träning, motion utan uppvärmning och motion trots sjukdom eller infektion är några av de vanligaste riskerna vid träning. Även dåligt träningsunderlag, utrustning och avsaknad av kunskap kring den specifika träningsformen kan ge upphov till skador.

Behandla

En av de mest framstående behandlingsformerna för idrottsskador finns inom naprapati. Naprapati är en populär behandlingsform för skador där mediciner eller liknande inte har någon effekt. På en naprapatklinik behandlas alltifrån ländryggsbesvär till stukning av fötter och idrottsskador. Behandlingen strävar efter att reducera smärta och öka rörlighet i muskler och leder, även kroniska och akuta besvär behandlas med hjälp av naprapati.

På marknaden finns även andra behandlingsalternativ tillgängliga, däribland elbehandling, rörelseanalys och akupunktur.

Rehabilitera

Rehabiliteringens del i läkning av en idrottsskada är mycket viktig då rehabiliteringsarbetet möjliggör och förutsätter för en tillbakagång till den fysiska aktiviteten. Idrottsskadan kategoriseras som akut, kronisk eller överbelastning och rehabiliteringsprogrammet anpassas efter denna bedömning samt typ av skada (smärta, blödning, stelhet etc.). Själva rehabiliteringen planeras därefter stegvis och delas in i faser; akut fas, subakut fas, uppbyggnadsfas och återgångsfas.

Rehabiliteringen strävar mot att få tillbaka största möjliga rörelseförmåga, ökad styrka och uthållighet i muskulaturen samt förbättring av koordination och balans.